sitter här, ensam, som en viss person sa "tur att man har någon att skriva med på msn iaf" och hade det inte varit för er, hade jag inte orkat, då hade jag förmodligen sovit just nu. Ljudet av melodifestivalen hörs över hela huset, och pappas fina sång också, hade jag valt att prioritera något av  det hade det utan att tveka varit melodifestivalen. Jag gillar inte enns melodifestivalen, men jag tål verkligen inte när pappa sjunger.

det är en såndär grej som man blir galen på, det kan verkligen ge en världens huvudvärk och endå vet jag att jag inte skulle klara en dag utan att höra hans falska stämma!
ikväll fick jag ett erbjudande av nina att fara och vara med hon och rafael, ciss1 ringde också, och jag skulle igenkligen fara till kåge. Men jag har verkligen ingen som helst lust / kraft att göra något, en sjukdom håller på att smyga sig på mig, jag har sovit hur mycket som helst idag och endå är jag trött. Jag låg i kläder under täcket och skakade av kyla.. jag är alldeles tung i hela kroppen..

Kändes så dåligt att säga nej, jag har inte träffat rafael på sju år, före igår och ciss1 och jag umgås nästan aldrig.

jag kan inte annat än tänka på vad som har hänt med mig,
Alla har börjat klaga på mina förändringar, värst är mamma och pappa. Dom som alltid märker när något inte står rätt till. Och en sak kan jag säga. Inget står rätt till nu.





GLAD






inte enns lite glad.